Vår tid, skrev Marshall McLuhan i "Understanding Media" (1964), är den "Elektromagnetiska tidsåldern". Alltsedan dess har hans tankar citerats flitigt, inte minst av konstnärer inom intemediaområdet. Så även i våras, i samband med Fylkingen projektet Pandora´s Box, där McLuhans teorier var en utgångspunkt för projektets initiativtagare Graham Smith. Det kanske kan tyckas fantasilöst att lyfta fram McLuhan igen, det är ju i alla fall över 40 år sedan hans skrev sina viktigaste böcker - om det nu inte vore för att så många av hans teorier ständigt bekräftas och infrias av samhällsutvecklingen. Det var t.ex. McLuhan som myntade begreppet "den globala byn" och förutsåg många av de sociala och psykiska effekterna av att människan drogs in i det elektriska magnetfältet.

 "Mediet är budskapet", skrev McLuhan och menade att det intressanta i första hand inte är innehållet i ett media, utan mediet i sig. Som exempel nämner han bl.a. boktryckskonsten och det elektriska
ljuset, två media med djupgående psykosociala effekter.

 Boktryckskonsten som revolutio- nerade informations- och kunskaps- hanteringen - samtidigt som mediets mekaniseringar och upprepningar banade vägen för den industriella produktionsprincipen med dess etapper och löpande band. Och det elektriska ljuset som så drastiskt förändrat arbetsliv och dygnsrytm, genom att sudda ut gränsen mellan dag och natt.

 Alla media, poängterar McLuhan, är dessutom förlängningar av människo- kroppen, artificiella utbyggnader och specialiseringar av olika sinnesorgan. Om boktrycks- konsten och läsandet av tryckta ord kan ses som en speciali- sering av ögat, så kan dagens datorer, globala nätverk och fjärrstyrda robotar ses som utväxter av människans nervsystem; artificiella nervtrådar som gör det möjligt att överbygga rum och tid och teckna bilden av ett samhälle långt utanför den egna kroppen, torget och nationen.
 Det är i alla fall den bild av informationssamhället som oftast målas upp officiellt och som i huvudsak går ut på att vi nu går från industrialismens begränsade individualism in i den postmoderna tidens sammansatta och djupstrukturerande subjektsuppfattning, baserat på alltings ömsesidiga beroende ...

 Om det tryckta ordet i förlängningen innebar ett särskiljande av individerna, så ansåg McLuhan att den elektriska tidsålderns nätverk och icke linjära berättande innebär en "återgång" till det primitiva samhällets organiska helhet och auditiva flyktighet. Därav beteckningen den "globala byn". Men, påpekade han samtidigt, det är bara i en yttre bemärkelse vi verkligen lever ett så globalt och integrerat liv som tekniken erbjuder - i vårt inre fortsätter vi att tänka och känna i den förelektriska epokens
fragmentariserade tids och rumsmönster. Som om vårt emotionella liv inte riktigt utvecklats i samma takt som våra tekniska innovationer. De artificiella organen, nervtrådarna och hjärnorna, som de elektroniska maskinerna utgör, ger dessutom upphov till en domning, skrev McLuhan. Varje ny påbyggnad av den mänskliga kroppen tvingar sinnena och samhället att omgruppera sig för att hålla jämvikten. En slags paralyserande, narkotisk sömn som han hoppades konsten kunde bryta, genom sin förmåga att just undvika kravet på innehåll och praktiska nyttofunktioner.

Thomas Liljenberg



Index